|
Attityduppdragets uppgift är att motverka negativa attityder till människor med psykisk ohälsa.
De konkreta målen är att åstadkomma en förbättring av människors attityder till psykisk ohälsa, liksom en minskning av diskrimineringen i samhället och därmed bryta stigmatiseringen. Attityduppdragets syfte är lovvärt och RSMH deltar aktivt i projektet. Bland annat kommer drygt 100 brukare runt om i landet från olika organisationer att utbildas och därefter vara ute och föreläsa om sin egen erfarenhet och brukarperspektivet på psykisk ohälsa. I Västra Götaland har det hitintills utbildats ca 20 stycken attitydambassadörer, varav en är RSMH Livet-medlem.
Kampanjstart i Göteborg för Attitydkampanjen (H)järnkoll var 3 maj
Till (H)järnkolls kampanjsida länk
Attityduppdraget pdf
----------------------------------------------- --------------------------------------------------
Publicerad i Revansch nr 5/2010
|
Attityduppdrag på villovägar
Bläcket har knappt hunnit torka på det papper, där regeringen tecknar det lovvärda uppdraget att förbättra attityderna till människor med psykisk ohälsa, förrän allehanda krafter tar kampanjen till språngbräda för egna eller ovidkommande intressen.
Uppdragsmottagarna – statliga myndigheten Handisam och nätverket för brukarorganisationer, NSPH – började med att låta en PR-byrå leka med en ansenlig summa pengar för att få fram ett klatschigt namn på kampanjen. Resultatet blev ”(H)järnkoll” – en klämkäck beteckning som snarast motverkar kampanjens syfte, genom att dels isolera frågan om psykisk ohälsa till hjärnan och dels antyda att hjärnan skall hållas under kontroll.
Med stigande häpnad har vi nu också via media kunnat ta del av kampanjens aktiviteter och arrangemang av olika slag, det ena mer jippobetonat än det andra. I Stockholm genomfördes i våras ”Ångestloppet”, ett 200 meter långt stadslopp, där deltagarna förväntades ”skrika ut sin ångest”. T-shirts har tryckts upp, där logotypen (H) grundligt präntar in kampanjens förenklade hjärnbudskap. En reklamfilm har producerats, förvillande lik vilken kommersiell reklam som helst. Med sådana inslag späder man snarare på föreställningen om att psykisk ohälsa är detsamma som att vara ”lite galen”, och man trivialiserar samtidigt det djupa lidande det ofta handlar om.
Det kanske allvarligaste av allt är dock, från vår synvinkel, att representanter för den biomedicinska psykiatrin har tagit tillfället i akt att ”kidnappa” kampanjen, både för att marknadsföra sitt snävt biologistiska perspektiv på psykisk ohälsa och för att stärka psykiatrins status som rent medicinsk disciplin.
Det finns aktuella exempel från bland annat den göteborgska psykiatrin, där t.ex. läkaren Cecilia Brain i offentliga föreläsningar och intervjuer sprider vetenskapligt grundlösa påståenden om psykisk ohälsa som ”hjärnans sjukdomar”. De personliga uppfattningar hon och hennes meningsfränder torgför förstärker uppdelningen i ett ”vi” (”normala människor”) och ”dom” (”psykiskt sjuka”), vilket direkt motverkar kampanjens syfte att förbättra attityderna till människor med psykisk ohälsa. Den medicinska psykiatrin har på det här sättet redan satt stark prägel på kampanjens aktiviteter och informationsmaterial.
Från att tidigare ha välkomnat attityduppdraget tvingas vi nu i viktiga delar ta avstånd från det!
styrelsen i RSMH Livet
|
-------------------------------------------------------------------------------------------------
RSMH Livets kommentarer till befolkningsundersökning -attityder om psykisk ohälsa 2009
Studien har gjorts på uppdrag av Handisam och NSPH som tillsammans driver regeringsuppdraget att förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Bakom studien står Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) och opinionsföretaget Novus. Undersökningen bygger på svar från 2053 deltagare.
Befolkningsstudien länk
|
Ifrågasättande av undersökningens innehåll och tolkning
Regeringens Attityduppdrag har genomfört en omfattande undersökning av attityderna till människor med psykisk ohälsa och ohälsan som sådan. Många svar är ganska förväntade och ger besked om att det finns mycket att göra för att förbättra de rådande attityderna. I andra avseenden finns det anledning att varna för undersökningens innehåll och de tolkningar som uttalats från bl.a. Attityduppdragets högsta ansvariga.
Att den allmänna misstron mot psykiatrin är så stor - och än större hos brukarna! – är ingen överraskning. Det är också välförtjänt. Utifrån projektledaren Richard Brackens kommentar i bl.a. Dagens Medicin kan man emellertid få intrycket, att ett av syftena med Attityduppdraget är att höja PSYKIATRINS status. Det är en helt missriktad uppgift. Det är brukarnas status, och acceptansen och förståelsen för dem, som skall stärkas! Psykiatrins status bestäms av dess resultat och trovärdighet som kunskapsområde, och i det avseendet kan inga andra än dess representanter själva hjälpa den! Att statusen är låg nu beror helt enkelt på att både resultat och trovärdighet starkt kan ifrågasättas!
Några frågor i attitydmätningen väcker undran om de bakomliggande tankarna.
Ett par exempel:
Först och främst är påståendet "Psykisk sjukdom är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst" mycket tveeggat. Man kan misstänka att tanken med påståendet är att den som INTE instämmer skall betraktas som fördomsfull. Den "politiskt korrekta" uppfattningen idag är ju att man skall betrakta psykisk ohälsa "som vilken sjukdom som helst". Från RSMH:s sida ser vi det på rakt motsatt sätt. Psykisk ohälsa är INTE sjukdom i vanlig, medicinsk mening, utan huvudsakligen ett resultat av samspelet mellan människor och mellan individen och samhället. Med detta synsätt skulle man alltså svara "instämmer inte" på enkätens påstående, vilket då inte avspeglar några fördomar, utan ett helt annat perspektiv på psykisk ohälsa än det enkäten tycks betrakta som det ”korrekta”!
Samma undran kan man ha inför påståendena om att olika ohälsotillstånd är "psykiska sjukdomar", exempelvis "Stress är en form av psykisk sjukdom", "Schizofreni är en form av psykisk sjukdom" osv. Vad vill enkäten få fram med dessa svar? Är kanske enkät-konstruktören själv fördomsfull och utgår från en medicinsk-biologisk uppdelning av de olika ohälsotillstånden?
Sammantaget finns det alltså skäl att läsa undersökningen med mycket kritiska ögon!
styrelsen i RSMH Livet
|
