Psykisk ohälsa vanligare än man tror!

Fler än 50% av kvinnorna och 25% av männen riskerar att någon gång råka ut för en depression eller andra psykiska besvär.
Ungefär var fjärde person drabbas någon gång i livet av ett så kallat ångestsyndrom, till exempel paniksyndrom, fobi eller tvångssyndrom. Ångest är inte bara en själslig plåga utan ger också en rad olika kroppsliga besvär.

Allt fler ungdomar och vuxna anger att de ofta är nedstämda, oroliga eller har svårt att sova. Bland ungdomar har det skett en fördubbling av sådana symptom sedan mitten av 1990-talet.

Att av och till vara nedstämd eller orolig är en naturlig del av livet. Symptom och reaktioner av detta slag kan vara ändamålsenliga och behöver därför inte alltid behandlas eller följas av allvarliga konsekvenser.

I rapporten "Lindriga psykiska symptom och risk för psykisk sjukdom" från Statens folkhälsoinstitut, framgår dock att "personer med milda psykiska symptom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar har en upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom."

Då är det viktigt att den person som söker hjälp bemöts med respekt, inlevelse och förståelse liksom att behandlingen är anpassad efter dennes behov och önskningar. Ges hjälpen på det sättet, i ett tidigt skede, behöver inte de sociala och personliga konsekvenserna av en psykisk ohälsa bli så stora.

Att leva med psykisk ohälsa...


Tala med någon!
Visste du att de allra flesta som drabbas av psykisk ohälsa återhämtar sig? Det gäller oavsett om man är deprimerad, har ångest, självskadar sig, har utmattningssyndrom, är psykotisk eller har någon annan form av psykisk ohälsa. Får man hjälp i tid blir symptomen dessutom inte lika svåra och återhämtningen går snabbare.
   Att söka hjälp så snart som möjligt är därför viktigt. En början kan vara att tala med någon man känner förtroende för och som står en nära, eller om man är tonåring en skolkurator eller skolpsykolog om sådan finns. Man kan också vända sig direkt till en läkare eller en psykiatrisk mottagning. Det viktiga är som sagt att börja tala med någon och försöka beskriva hur man känner det.


Hur yttrar sig psykisk ohälsa?
Det är stor skillnad mellan att ha en tillfällig svacka i livet och drabbas av psykisk ohälsa. Det är inte heller något som kommer som en blixt från klar himmel. Det finns alltid en kedja av händelser bakom.
   I vissa tillstånd kan man känna skuld och hopplöshet och ha självmordstankar, i andra tro att man är utsatt för en komplott eller ha väldigt svårt för att sova och känna ångest. Eller så kan man ha flera symptom samtidigt. Upplevelsernas styrka skiftar naturligtvis och för en del kan de psykiska symptomen vara relativt lätthanterliga och ha en tydlig orsak medan det för andra kan vara svårt och oförklarigt och påverka det dagliga livet påtagligt.
   Hur det drabbar den enskilde är alltså väldigt individuellt. Därför är det viktigt att det finns en bra och förtroendefull dialog mellan den som söker hjälp och den som ger hjälp.

Vad är orsaken och vad hjälper?
Varför vissa drabbas av psykisk ohälsa och andra inte tror forkare beror på att vi har olika sårbarhet. Svåra upplevelser under barndomen kan öka risken liksom stora påfrestningar senare under livet som till exempel separation, skilsmässa, mobbing, arbetslöshet med mera.
   I de allra flesta fall är det viktigt att familjen och/eller nära vänner involveras när man drabbas av psykisk ohälsa. De kan komplettera bilden av ens situation och berätta om saker man själv inte just då kanske orkar ta upp som till exempel familjära, kulturella eller religiösa förhållanden, som kan ha betydelse för den hjälp man behöver. Dessutom är familj och vänner ofta ett viktigt stöd och en länk till det sociala liv man har.
   För flertalet är en kombination av psykoterapi eller stödsamtal och mediciner det som hjälper. För andra är det bara det ena eller det andra, eller så har man hittat andra sätt att få hjälp och stöd på. Vad som hjälper är alltså väldigt individuellt.


Vad kan du göra själv?
Du kan göra mycket själv för att ditt tillstånd inte ska försämras. Regelbunden motion hjälper, liksom att göra något kreativt om man orkar, eller lära sig något nytt. Att engagera sig och möta nya människor kan också vara bra, liksom att lära sig att koppla av genom avspänning eller yoga. Undvika större mängder alkohol, äta regelbundet och hålla kontakten med sina vänner kan göra återhämtningen lättare. Tänk också på att vi alla är olika, försök därför respektera och acceptera den du är.
   Kunskap om vad som hjälper kan man skaffa sig på olika sätt. Ett sätt är att träffa andra som varit i en liknande situation som en själv, genom att gå med i t.ex. RSMH, delta i en självhjälpsgrupp, och/eller att läsa om andras erfarenheter.

RSMH förbundet har tagit fram fem informationsfoldrar med berättelser och fakta.

      Att leva med depression och bipolär sjukdom

      Att leva med utmattningssyndrom

      Att leva med psykos

      Att leva med ångest

      Att leva med självskadebeteende


Foldrarna kostar 15:-/st + porto och kan beställas från förbundet länk

Text ur RSMH:s broschyr "Att leva med psykisk ohälsa"